Den ryska autokratins uppgång och fall: Människor, händelser, konflikter och reformer från medeltiden till revolutionen 1917 är en historiesociologisk analys av hur en liten handelsplats vid en krök av Moskvafloden under ett antal år hundraden växer fram och blir ett av världshistoriens största rike. Mot bakgrund av landets geografiska och klimatmässiga förutsättningar berättas i början av boken hur östslaviska furstar strider mot varandra och mot andra folkslag. När det stora mongolriket erövrat detta östslaviska riket börjar fursterna där bygga upp ett nytt rike som kallas Moskvaryssland och som senare blir det moderna Ryssland.
I boken presenteras många av de människor som under seklens gång har skapat detta rike och de viktigaste händelser under vilket det har skett. Utvecklingen har både lett fram till en mängd konflikter, såväl inom riket som mellan riket och närliggande makter. Slutligen diskuteras reformer som under åren genomförts för att komma till rätta med brister och misstag som uppkommit i rikets utveckling. Slutligen analyseras hinder som funnits för att dessa reformer skulle kunna genomföras.
I boken presenteras ett antal ryska tsarer som Ivan den förskräcklige, Peter den store och Katarina den stora, men också viktiga reformatörer som Michail Speranskij, Sergej Witte och Piotr Stolypin liksom upprorsmän som Stenka Razin och Jemeljan Pugatjov. Flera av de krig som Ryssland deltar i, som Napoleonkrigen, Krimkriget, kriget mot Japan och första världskriget, får stort utrymme. Dessutom görs genomgående översiktliga sammanfattningar om de problem och lösningar som landets ledning har mött i sin verksamhet.
Berättelsens viktigaste budskap är att Rysslands utveckling på intet sätt har varit eller är förutbestämd utifrån några slags medfödda kvaliteter hos vare sig befolkningen, inom den ryska politiken eller kulturen. I likhet med utvecklingen i varje land har den ryska historien skapats i en dialektik mellan människornas handlingar och de institutioner som dessa handlingar bygger upp och som i sin tur blir det sociala fält vari de efterkommande människor har att agera.
Bo Petersson –
Emeritusprofessorn Per Månson har med publiceringen av denna bok satt punkt för ett projekt vars rötter som enligt vad han själv anger i sitt förord går tillbaka till 1980-talets slut. Som framgår av underrubriken analyserar han i detta sitt historiesociologiska monumentalverk människor, händelser, kriser och reformer vilka format Rysslands historia alltifrån 1100-talet och fram till revolutionen 1917.
I sin i huvudsak lättillgängliga framställning framhäver han att landets utveckling ingalunda varit förutbestämd utan formats i samspel mellan människors handlingar, institutioners framväxt och sociala fält. Månson analyserar ingående och insiktsfullt, och är inte främmande för att inkludera kuriosadetaljer rörande det myller av tsarer, reformatörer, upprorsmakare och andra personer och skeenden som han presenterar. Avgörande krig som Napoleonkrigen och första världskriget får stort utrymme.
Att boken har en tillkomsthistoria som sträcker sig långt tillbaka i tiden och omspänner större delen av författarens aktiva akademiska bana märks inte minst i bokens omfång och utformning. Närmare 400 sidor brödtext kompletteras av mer än 100 sidor finstilta fotnoter.
Detta är en bok som få kommer att läsa från pärm till pärm men desto fler förhoppningsvis kommer att ha glädje av som referensverk och fördjupningslitteratur när det gäller enskilda tidsperioder i rysk historia. Helhetsbetyg: 4.
Daniel Nadj –
Få länder har som Ryssland formats av autokrati: ett samhällssystem byggt på föreställningen att staten finner sin enhet och vilja i en enda härskare. Genom stora delar av den ryska historien har tsaren förkroppsligat statens auktoritet. Det är en härskarmodell som skiljer sig både från väst- och centraleuropeiska traditioner, där statens makt antingen begränsats av rättsstatliga institutioner och civilsamhälle eller underordnats aristokratiska klassintressen, och från den kinesiska, där den starka staten i högre grad varit opersonlig och förankrad i en varaktig byråkratisk ordning.
I Den ryska autokratins uppgång och fall (Nössemark: Irene Publishing, 2025) undersöker sociologen Per Månson hur denna tradition uppkom i Ryssland på 1200-talet och under de följande århundradena befästes, utmanades och slutligen avskaffades med februarirevolutionen 1917. Den 700 år långa analysperioden rymmer mongolernas underkuvning av Ryssland, framväxten av storfurstendömet Moskva, Ivan IV:s skräckvälde och perioden känd som den stora oredan i början av 1600-talet. Den innehåller även Peter den stores modernisering av Ryssland, Katarina den storas allians med adeln och Alexander II:s avskaffande av livegenskapen. Den omfattar vidare krigen med Polen-Litauen, stora nordiska kriget, Napoleonkrigen, Krimkriget, rysk-japanska kriget och första världskriget. Genom allt detta löper böndernas situation som en röd tråd i boken…
– Läs hela recensionen på Svensk Tidskrifts hemsida: svensktidskrift.se/daniel-nadj-autokratin-ar-rysslands-sonderweg/